I detta nummer av Seglarbladet, som på sätt och vis kan betraktas som ett specialnummer för 5½ met. Nordiska Kryssarklassen, lämna vi dels en skildring av klassens utveckling alltifrån dess skapande till närvarande stund. Vi visa samtidigt ritningarne till en del av de de konstruktioner som gjorts i klassen. Även årets nybyggnader ha kommit med, tack vare välvilligt tillmötesgående från konstruktörerna, vilka synas omfatta klassen med ett visst intresse. Ifrån att seglarne i allmänhet ställde sig en smula avvaktande mot denna nya båtklass och t. o. m. hade en delvis kritisk inställning emot de första byggena i klassen har nu stämningen svängt om till klassens favör. Och detta säkerligen med rätta. Ty av det båtmaterial som nu finnes runt hela jordklotet torde den s. k. 5½ meter nord. kryssaren kunna anses vara en bland de mest lyckade kombinationerna av tävlingsbåt och familjebåt. Det är därför icke att undra på att klassen oaktat den icke är officiell nordisk klass gått framåt. Namnet ”Nordisk kryssare” har ju väckt gensagor på sina håll i Sverige och det är icke utan man önskade att klassen hade fått ett annat namn. Mången seglare, som kanske icke har något emot typen i och för sig, reagerar t. ex. mot beteckningen ”kryssare” och förmenar att denna beteckning bör vara förbehållen ännu mera sjögående båttyper. Och skall man vara riktigt formell av sig kunde kanske frågan ställas om icke namnet ”nordisk” först borde underställts den skandinaviska seglarmyndigheten innan klassen begåvades med detta namn. Men endast den grinige hänger upp sig på dylika ting. För vår del äro vi övertygade om att vederbörande båtägare i klassen gärna antaga ett annat namnförslag som möjligen bättre karakteriserar typen.

*

UTTALANDEN OM 5½ METER NORDISKA KRYSSARKLASSEN.

Seglarbladet har fått emottaga en del uttalanden av de båtkonstruktörer som hittills ritat nord. kryssare. Civilingenjör Tore Holm, som nu gjort sin första skapelse i klassen, nämligen en båt för Dr. Einar Ekholm i Nässjö vilken bygges på C. E. Anderssons Båtvarv i Sunds-Sandvik (Orust), skriver att han tycker så pass mycket om den nord. kryssaren att han säkert själv skulle skaffa sig en sådan om han finge tillfälle därtill. Båttypen är enligt mitt förmenande den bästa som f. n. existerar, speciellt för våra nordiska seglingsbehov, tillägger ingenjör Holm, som vidare framhåller att denna hans första konstruktion i klassen är gjord mera för långfärd än för tävlingsbehov.

*

Segelritning till 5½ m Nordisk Kryssare för d:r Einar Ekholm. Konstruktör Tore Holm. Bygges f. n. på Sunds-Sandviks båtvarv, Orust

Ingenjör Knut H. Reimers skriver till oss följande:

N. K. regeln är en synnerligen lyckad regel, som utan tvivel kommer att bliva en av de populäraste i denna klass-storlek i Norden. Oaktat regeln är en ”formelregel” har man ju satt på stränga restriktioner att de nuvarande n. k. båtarne i farthänseende icke torde komma att skilja sig värst mycket från de som byggas om bortåt 10 år. 5½ met. nordiska kryssarregeln skapar f. ö. utomordentliga långfärdsbåtar.

Spantruta till Nord. Kryssare. Tore Holm.

Den båt i klassen jag i vinter konstruerat för dir. Sven Frisell och som bygges på Motala Båtvarv är djupare i förskeppet och fylligare i sektionerna, i synnerhet i akterskeppet, än de 1932 till Danmark levererade n. k. båtarne. Vidare har den högre fribord framtill och längre sittbrunn. Segelarean är just 30 kvm. och måtten i övrigt maximum av vad som tillåtes enligt regeln. Egentligen gällde beställarens uppdrag en liten lättskött långfärdsbåt med fyra kojplatser, pentry, klädskåp, 2 byråer, torrclosett etc. men under ritningens gång visade det sig att båten blev så nära en nordisk kryssare att jag vågade mig på föreslå beställaren bygga en sådan, icke minst av det skälet att dessa klassbåtar visat sig betinga ett bra försäljningspris i andra hand.

5½ met. Nordisk Kryssare. Konstruktör: Tore Holm

Inredningen till denna båt rymmer: skans med toalett, hyllor etc. I salongen är 4 kojplatser 1950 x 650 mm., samt två 400 mm, breda byråar för porslin etc. Vidare finnes klädskåp, två skåp framtill ovan kojerna. Under akterdäck stuvrum för kikare etc. vidare snedhylla för sjökort samt dessutom vattentank med rörledning till pentryt. Båtens dimensioner äro LÖA 10,71 met, LVL 6,93 met. Bredd 2,08 met. Djup 1,47 met. Depl. 3,000 kg.

I samband med mitt uttalande om denna regel skulle jag vilja uttrycka en önskan om att i statuterna för klassen infördes en bestämmelse om 5o kg. obligatorisk inombordsballast, enär denna åtgärd säkerligen skulle leda till att intresset för klassen ginge framåt även i Danmark.

*

5½ met. Nordisk Kryssare. Konstruktör: Tore Holm

Dir. Hjalmar Edwards, Göteborg skriver:

I mina barnaår, jag var väl en 10 à 11 år, fick jag min första båt, en eka med latinsegel, som i flera år beredde mig en nästan ogrumlad glädje. Jag var emellertid ej riktigt tillfreds med, att ekan ej var försedd med däck, så att jag kunde bo så att säga under eget tak.

Segelritning till 5½ met. Nordisk Kryssare. Konstruktör: Ingenjör Bertil Bothén.

Det hade nämligen redan vid denna tidiga ålder föresvävat mig som höjden av lycka att få sova i egen skuta under eget däck. För att i någon mån tillfredsställa denna längtan seglade jag en vacker sommardag ut från Långedrag till skäret Polismästarn, förtöjde i järnkorset, tältade med segel, kröp ner och lade mig på durken, somnade verkligen och drömde ungdomens lyckodrömmar om hur min stolta yacht gjorde långfärder ut över världshaven. Jag hoppas dock att straffet för överträdandet av förbudet att använda sjömärken för förtöjningsändamål nu hunnit bliva preskriberat. Fortfarande bereder det mig samma tjusning att koja ombord i båt. Pretentionerna ha väl sedan dess i någon mån stigit, men dock ej högre än’ att en båttyp som den Nordiska kryssaren fullt tillfredsställer dem. Med andra ord, beboelighet anser jag vara en mycket viktig faktor för en lustyacht. I detta avseende fyller den Nordiska kryssaren med den inredning, som finnes i de flesta svenska båtarne av denna typ alla rimliga krav. Det är förvånande vilken komfort en så förhållandevis liten båt kan erbjuda, om man rätt tar tillvara dess utrymmen. Det blir faktiskt ej stor skillnad i det nyttiga utrymmet varken under däck eller i sittrum på en N. K. och en 55-a.

5½ met. Nordisk Kryssare. Konstruktör: Ingenjör Bertil Bothén.

Men den Nordiska Kryssaren är ej blott en beboelig båt, den är även lättskött, välseglande och synnerligen behaglig att segla i både grov och krabb sjö. Den inger en känsla av trygghet och dess väldimensionerade rigg borgar även för att grejorna till väders hålla vid hård påfrestning. Med sin c:a 30 kvm. segelarea är den mycket lätthanterlig, dess väl träffade längdbegränsning och mjuka linjer samt relativt långa kölparti ger de Nordiska Kryssare, som jag haft nöjet segla i, en synnerligen mjuk gång i sjö, lyckligt befriade från den obehagliga och irriterande samt för rigg och skrov så påfrestande stampning, som förefinnes hos en del andra båttyper. Dessa egenskaper, jämte naturligtvis ett gott arbete från varven, göra även att båtarna hålla sig täta, ett förhållande, som ej nog kan värdesättas av en långfärdsseglare. Vi ha nog erfarenhet lite var av hur det känns, när man efter slutad segling i busväder äntligen kommit i hamn och kommer ner i en ruff, där allting fortfarande ”seglar” d. v. s. proviant, skor och annan paj flyter omkring och leker sjömanöver, och man får koja i våta kojkläder, som först efter en intensiv uppvärmning verka som våtvärmande omslag. Fortsätter sedan busvädret med regn så man får takdropp från ett otätt däck, så avtar i betänklig grad entusiasmen för långsegling, åtminstone för tillfället. Hur annorlunda är då ej känslan, om man har en tät båt, där grejorna äro torra, och man kan ligga och somna in vid regnets smattrande på ett tätt däck och tjusas av den underbara känslan av att ha det varmt och torrt inombords. Kappseglingsprotokollen utvisa, att den Nordiska Kryssaren även är en välseglande båt med goda allroundegenskaper, vilket givetvis är det lyckligaste, när det gäller båtar, som ej äro specialutrustade för viss pokaltävlan.

Segelritning till 5½ met. Nordisk Kryssare för Dir. Sven Frisell. Konstruktör: Knud H. Reimers. Bygges f. n. på Motala båtvarv

Den lyckliga kombinationen av en god bruksbåt och samtidigt en välseglande båt, som tydligtvis har föresvävat regelns tillskyndare, synes mig hava blivit löst på ett gott sätt, och den popularitet, som regeln vunnit, trots det relativt höga anskaffningspriset, vittnar om, att N. K.-klassen fyllt ett verkligt behov. De goda priser, som betalats för de få N. K., som sålts och t. o. m. förgäves erbjudits ägare till N. K., som ej velat skilja sig från sina båtar, vittna även om, att båtarne högt värdesättas, samt påvisa även att anskaffningskostnaden endast må anses ”relativt” men ej absolut hög, ty den måste ju räknas i förhållande till det försäljningsvärde båten betingar efter några års användning. F ö. kan ju denna båt byggas betydligt billigare än de flesta av nu existerande båtarne i klassen, om man använder sig av billigare träslag och prutar av en del på ”lyxinredningen”. Det finnes dock ingen anledning antaga, att byggnadskostnaden för en N. K. ställer sig högre än för vilken annan båttyp som helst av motsvarande storlek och utförande.

5½ met. Nordisk Kryssare. Konstruktör: Knud H. Reimers.

Segelritning till G.K.S.S. 1934. 5½ met. Nordisk Kryssare. Konstruktör: T. Herlin. Bygges f. n. på Arendals båtvarv, Göteborg.

Detta faktum påpekas särskilt för dem som ännu icke känna till den Nordiska Kryssaren. Förra säsongens kappseglingar i klassen voro särdeles spännande, och de ringa tidsskillnader, som förekommo samt fördelningen av priserna på de olika båtarne, bevisa även hur jämnseglande båtarne äro. Nästa säsong med sina fyra nybyggen med nykonstruktioner av två i andra klasser erkänt framstående men i N. K.-klassen ännu oprövade konstruktörer kommer säkerligen att bliva ännu mera spännande, och man torde kunna förutspå, att det blir hårda nappatag om äran och silvret. Jag vill slutligen hoppas, att den utomordentligt trevliga sportsmannaanda, som varit rådande inom klassen ytterligare skall befästas genom denna ytterligare skärpta konkurrens.

*

Marindirektör Tore Herlin:

Beträffande den nordiska kryssareklassen får jag anföra: Mätningen av längden i medelplanet är olämpligt, då sådan mätning medför diskontinuerlig förstävsprofil med avtrubbade linjer i närheten av mätningsstället. Samma olägenhet har visat sig å internationella jakter och skärgårdskryssare, å vilka längdmätningen även utföres i medelplanet. Och beskattning av fylliga ändar genom omfångsmätning leder till liten däcksbredd vid mätningsställena samt U-formade sektioner.

G.K.S.S. 1934. Konstruktör: T. Herlin.

Den fyllighet man vill tillåta lägges nämligen där den mest betalar sig eller nära vattenlinjen och ej vid däcket. – Beträffande scantlings är spantdistansen 200 mm. i största laget, varför jag använt 180 mm. med något klenare spant i min konstruktion till G. K. S. S. utlottningsbåt 1934. Föreskrifter för bottenstockar saknas. Restriktionerna för båtens huvuddata äro väl valda för åstadkommande av en förbättrad skärgårdskryssartyp.

G.K.S.S. 1934. Konstruktör: T. Herlin.

Restriktionsbåten är emellertid ej av samma intresse, varken för seglare eller konstruktörer som den båt en fri mätningsregel skapar. Ehuru ifrågavarande båttyp kan sägas vara en god regattabåt för inomskärsbanor gör den ej skäl för sitt namn nordisk kryssare, vilken benämning borde avse en mera sjögående båt, med vilken man med större tillförsikt kunde segla mellan de fyra nordiska länderna.

*

Sekr. i Nordiska Kryssarklubben civilingenjör Bertil Bothén, har av red. nämnats tillfälle inkomma med följande genmäle å marindirektör Herlins uttalande. Marindirektör Herlins kritik över längdmätningen i medelplanet

Förslag till segelritning för 5½ m.Nordisk Kryssare. Av Harry Becker. Båten har ännu icke fått någon beställare.

gäller, som även nämnts, i stort sett samtliga mätningsregler, men är betingad av praktiska skäl. En mätning i ett plan på visst avstånd från medelplanet i likhet med SXK-regeln försvårar nämligen i hög grad mätningsförfarandet, varjämte fördelarna torde vara omtvistade. Någon nackdel med den ringa grad av diskontinuerlighet som förefinnes å förstäven på Nordiska Kryssaren har ännu ej kommit till synes.

Förslag till spantruta å Nordisk Kryssare. Harry Becker.

Evad det rör utseendet är det en smaksak, vilket som är vackrast, en från vattenlinjen kontinuerligt krökt förstäv eller en profil ovan vattnet som från rakstycke övergår i svag böjning upp mot näsan. För egen del, och jag tror de flesta seglare ha samma smak, föredrager jag den senare förstävsprofilen.

Förslag till 5½ met. Nordisk Kryssare. Harry Becker (Ritad 1931).

Förslag till 5½ met. Nordisk Kryssare. Konstruktör C. Holmström. Båten har ännu icke fått någon beställare.

Förslag till segelritning till 5½ met. nordisk kryssare. Konstruktör: Ingenjör C. Holmström.

Mot omfångsmätningen vid längdmätningsställena kan knappast anmärkas, de äro analoga med i internationella R-regeln, men vad restriktioner för tryggande av större fyllighet. Mätningsförfarandet har också hittills gett den båttyp och form man på västkusten önskat få fram. Avsikten har aldrig varit att skapa en enbart långfärdskryssare, utan en beboelig sjövärdig och god regattabåt, vilket också har förverkligats.

Källa: Seglarbladet nr 4 1934. Publicerat med tillstånd av GKSS.

Kommentera