Av Civilingenjör Bertil Bothén.

En intressant jämförelse mellan en B:6-a (med minimibredd), en 5½ m N.K., R:6-an Gazell (1935) och den för sitt ovanligt kraftiga skrov bekanta R:6-an Babsen.

En jämförelse som vill visa det inflytande nordiska kryssarregeln haft på den nya B:6-ans regel.

Utan tvivel kan man i den nya B-6:ans regel tydligt spåra inflytande från den nordiska kryssarregeln. Inte bara till sin allmänna karaktär utan även om man går till detaljbestämmelserna är denna inverkan påfallande. Att den som båt mycket sunda nordiska kryssaren i viss mån stått såsom förebild när det gällt att skapa den nya regeln är ju enbart glädjande. Strävandena ha ju gått ut på att få fram en bredare och lättare båt än R-sexan och i stort sett kan man nog säga att regeln bör infria förväntningarna härutinnan.

Sålunda har man genom restriktioner i fråga om den förliga omfångsmätningen velat gardera sig mot allt för skarpa förskepp. Fylligheten i förskeppet gynnas liksom hos nordiska kryssaren därigenom att girthdifferensen i formeln för längdmätningen ingår med 1 i stället för i R-regeln med 1.5. För att undvika allt för v-formade båtar och främja mer underskurna konstruktioner med mindre deplacement har mätningspunkten för girthdifferensen i nollsektionen uppflyttats 3 cm jämfört med R-sexan.

Det otvivelaktigt mest betydelsefulla är naturligtvis att bredden ingår i själva formeln som minusfaktor, varigenom skapandet av båtar med rimlig bredd gynnas. Emellertid tycks man trots detta inte ha litat på att inte herrar konstruktörer skulle kunna hitta på ett sätt att förr eller senare knappa in på bredden. Premieringen av bredden har med andra ord icke ansetts tillfyllest utan som en extra säkerhetsåtgärd har en minimibredd på 2.05 m föreskrivits.

Bredden mätes på tre olika punkter, belägna dels i själva flytplanet, dels resp. 12 om ovanför och 6 om nedanför detta plan. Medelvärdet av dessa tre ingår i formeln som bredden B. Man kan ifrågasätta om denna princip är så lycklig. Bättre hade varit att som B (med lämplig koefficient) i formeln använda ett sträckmått från punkten för d-mätningen till skarndäck minskat med fribordshöjden på samma ställe. Dylik mätning hade gynnat en friare utformning av nollspantet.

Föreskrifterna i fråga om inredningen äro ungefär vad man får anse normalt för en båt av den storlek det här gäller. Även här kan man lämpligast jämföra med nordiska kryssaren. Den föreskrivna minimiytan för rufftakets storlek är ungefär samma som för nordiska kryssaren och då B-6:an dessutom är djupare i skrovet måste man säga att utrymmena bli goda.

Källa: Seglarbladet nr 1, 1944. Publicerat med tillstånd av GKSS