Historiska artiklar

Vid tiden för klassens bildande diskuterades många aspekter av den nya båttypen, både på GKSS möten och i artiklar i tidningarna Seglarbladet – som ges ut än idag – och Rodret.

Här finner du några av dessa artiklar samt en del andra texter om båttypen, sorterade i omvänd kronologisk ordning. läs mer »

En orörd seglats – S7 Cobra

Av Anders Værnéus (text & foto)

Jag har varit på många klassiska båtar. Kanske flest i Sverige till och med. Många i kanonskick med pedantiska ägare som putsar och fejar på sina skönheter. Men det är inte ofta som båtarna bjuder på en närapå svartvit upplevelse. Som om idag var 1932 då de var nya och orörda. Den nordiska kryssaren Cobra gjorde däremot det. Välkommen ombord! läs mer »

ur Segelbåtstyper, 1965

S21 Joulie

S21 Joulie

5 ½-meters Nordisk Kryssare

GKSS och Kongelig Dansk Yachtklub (KDY) gick samman 1931 och skapade reglerna för den nordiska ”Fem-och-en-halvan”. Det är en mycket elegant och välseglande båt som var avsedd att bli en kombination av kappseglings- och familjebåt. läs mer »

En produkt av en sund mätningsregel

av Olof Lalin

Mycket har sagts och skrivits såväl för som emot regelbåtar. För regelbåtar talar ur många synpunkter önskvärdheten av ett mera enhetligt båtmaterial. Mot desamma talar främst svårigheten att i en formel med tillhörande i möjligaste mån begränsade text kunna inrymma de otaliga nyanser i smakriktningar vi seglare nu en gång ha. läs mer »

Segelsällskap med självhushåll

Medan nordiska kryssaren så gott som försvunnit från Västkusten, där den en gång i tiden skapades och under flera år bildade en intressant kappseglingsklass, har den i stället accepterats på ostkusten och vid Mälaren, där varje år flera båtar komma till. läs mer »

Det ljusnar

Det är verkligen glädjande att se hur kontakterna med utlandet börjar återknytas även segelsportsligt. Från såväl Danmark som England föreligger redan preliminära meddelanden om besök på västkusten i sommar med deltagande i våra regattor. läs mer »

5½ met. nordiska kryssaren lever upp igen

Här visas en nykonstruktion till 1946 av civilingenjör Bertil Bothén.

5½ m. Nordisk Kryssare. Segelritning. Bertil Bothen 1945

Intresset för mera långfärdsbetonade båtar är i stadigt stigande, men även fordringarna pa snabbhet och lättskötthet. Helt naturligt har därför efterfrågan på goda beboeliga båtar av en typ som Nordiska Kryssarna varit mycket stor och den ganska stora klass 5½-or som fanns här i Göteborg, har genom förmånliga andrahandspriser till stor del skingrats. Nu ser det emellertid ut som om klassen skulle få uppleva en renässans. En båt, ritad av ingenjör Sundén, är under byggnad vid Arendal och en av civilingenjör Bertil Bothén ritade 5½-a, för dir. Åke Jansson, beräknas färdig till nästa säsong.
läs mer »

Amatörer byggde vackra kryssare

S18 Ann och S17 Tjosan

”Ann” och ”Tjosan” på Torsdalens slip strax före sjösättningen.

Ett par granna båtar gledo häromkvällen i den svaga brisen långsamt nedför ån mot Blacken. Det var ”Ann” och ”Tjosan”, amatörbyggda nordiska kryssare, som efter sexton månaders intensivt fritidsarbete gjorde sin jungfruseglats ut till Harklinten för att ingå som ett vackert tillskott i Svearnas flottas. Byggherrar och stolta ägare äro sällskapets sekreterare kontorist Rune Carlsson på Bok-Öberg och dess materialförvaltare vertygsarbetare Elon Ahlin på Bergs bolag.

Typen är ny för våra vatten men under snart femton år prövad, främst av GKSS i Göteborg och i Danmark, där den nordiska ”5 ½ meters kryssaren” blivit mycket populär, lämpad som den är både för långsegling i öppen sjö och för kappsegling. läs mer »

Nytt liv i 5½-metersklassen?

I den fortfarande aktuella frågan hur man till överkomligt pris skall lyckas åstadkomma en kryssare for västkusten gör dr. Einar Ekholm ett vägande inlägg. 5½ m. regeln som utgår 1942 får bilda utgångspunkten. läs mer »

Nordiska Kryssarklubben 1936

När Nordiska kryssarklubben i Göteborg höll sitt höstsammanträde den 1 dec. 1936 var det en mycket livlig säsong, som G. K. S. S. lilla energiska dotterförening kunde se tillbaka på. Antalet medlemmar är för närvarande 24, med en eskader på 10 st. 5½ m. kryssare.

Under säsongen 1936 ha hållits fem poängseglingar. Den första av dessa seglingar var förlagd till GSK:s vårkappsegling, den andra till Kullaviksregattan, den fjärde till BSF:s Hönöregatta. läs mer »

En ny 5½ meters nord. kryssare

[Artikeln handlar om  S15 Sunny III red. anm.]

Det har sagts om 5½ m. Nord. Kryssareregeln, att den skulle skapa alltför likformiga båtar. Att detta emellertid ingalunda är fallet visar den här införda ritningen, utförd av Bertil Bothén för en medlem i G. K. S. S. läs mer »

Nordiska kryssaren är en segelbåt som passar Finland

»Bevare oss för en nationell 30 m² eller entypsbåt, vilket skulle innebära sotdöden för de mindre bemedlade seglarna i avsaknad av konkurrens utåt. Det enda sättet att slippa från åldersklasserna och öka vår flotta vore just att antaga en utexperimenterad klass, som 5½ metern är, vilken gynnar såväl kappseglaren som långfärdsseglaren.» läs mer »

Nordiska Kryssaren: Populär båtklass!

Ännu ett nybygge inom NK-klassen är igång. Rodret kan nämligen nu publicera ritningar till en 5½ meters Nordisk Kryssare, konstruerad av ing. Knud H. Reimers, en båt som just står skrovfärdig på Motala Båtvarv.

Det är en syskonbåt till den i fjol på Motala båtvarv byggda NK-båten ”Blåsut”, ägare direktör Sven Frisell. Denne önskade sig nämligen en liten långfärdsbåt med speciell inredning och det är ett utmärkt betyg för Nordiska Kryssarregeln läs mer »

Tilläggsbestämmelser 1935

Tilläggsbestämmelser för 5½ met. Nord. Kryssarklassen.

Enligt överenskommelse mellan Kongelig Dansk Yachtclub och Göteborgs Kungl. Segel Sällskap skola från och med sommarsäsongen 1935 följande tilläggsbestämmelser för 5½ met. Nordiska Kryssarklassen gälla: läs mer »

Ostkustens första Nordiska Kryssare till Nynäshamn

Iversen ritar

Åtminstone på de stockholmska breddgraderna är väl kännedomen om Nordiska Kryssaren tämligen liten, varför en hastig presentation nog inte kan skada.
NK-båten förekommer ju tämligen ensidigt i Göteborg, där den blivit mycket populär genom sin rymlighet, sin seglingsförmåga och sjötålighet. Där finns »Nordiska Kryssarklubben», en mindre sammanslutning mellan NK-båtägare, som skall verka för klassens spridning och popularisering samt dess deltagande i regattor. läs mer »

Fram för nordisk båt, yrka Mälarseglarna

Lage Eklunds "nordiska kryssare".
Lage Eklunds ”nordiska kryssare”.

“Det har gått för långt.” Uppsala har ordet.

UPPSALA, onsdag.

D.N. Det är väl knappast någon plats i Sverige som så omhuldat ”1925 års regel”, speciellt då 22:an, som Uppsala. Fr. o. m. 1927 och t. o. m. 1932 byggde och utlottade de båda segelsällskapen, Upsala segelsällskap och Ekolns segelklubb, varje år var sin 22 :a, och det sistnämnda sällskapet gör det fortfarande, medan USS gått i spetsen för M. 30:orna läs mer »

Norgeseglarna entusiastiska för nordisk båt

Entonnarn bort?

Det förslag som vid seglardagen den 25 dennes framkommer om att det svenska förbundet skall söka komma överens med de norska, danska och finska nationella seglarförbunden för att ena sig om en gemensam typ av mindre kryssare vinner god anslutning i Norge. Direktör Halfdan Hansen, mångårig f. d. ordförande i K. Norsk Seilforening gillar denna tanke helt och fullt. läs mer »

Liten nordisk båttyp på förslag.

Det stundar till segelriksdag i Stockholm. Den 25 november samlas sällskapens ombud på Riche, och det blir i många avseenden en anmärkningsvärd seglardag. Icke minst frågan om ordförandeplatsens besättande har inom seglarkretsar diskuterats. läs mer »

Ett däck utan masthål

Mastfot till 5,5m Nordisk Kryssare 1934 ”A”.

Bland årets svenska nybyggnader finnas tvenne som på ett särskilt sätt skiljer sig från de övriga och det är de av undertecknad ritade båtarna: 30 kvm. skärgårdskryssaren ”Valiant” och 5½ m. nordiska kryssaren ”Blåsut”, på vilka masten icke på vanligt sätt vilar på en över kölen placerad mastfot, utan är placerad direkt på däck.

På många motoryachter har denna konstruktion kommit till användning, men knappast på någon modern segelbåt, där påkänningarna genom riggens förenkling koncentrerats till enstaka punkter och där uppträda med avsevärda krafter. läs mer »

5½ met. Nordisk Kryssarklassens utveckling

Under en lång följd av år före 1929 saknade västkusten lämplig regel för byggande av beboeliga, sjödugliga och relativt snabba båtar, i en storhetsgrad och prisnivå som motsvarades av de äldre präktiga 30- och 40:orna.

Skärgårdskryssarregeln hade som bekant icke lyckats fånga västkustseglarnes intresse för nybyggnader och de internationella klasserna voro för dyra och för stora. läs mer »

Nordiska kryssarklassen på frammarsch

I detta nummer av Seglarbladet, som på sätt och vis kan betraktas som ett specialnummer för 5½ met. Nordiska Kryssarklassen, lämna vi dels en skildring av klassens utveckling alltifrån dess skapande till närvarande stund. Vi visa samtidigt ritningarne till en del av de de konstruktioner som gjorts i klassen. Även årets nybyggnader ha kommit med, tack vare välvilligt tillmötesgående från konstruktörerna, vilka synas omfatta klassen med ett visst intresse. läs mer »

Utvecklingen av 5 ½ m. Nordisk kryssaren

Västkusten saknade ända till år 1929 en lämplig regel för byggande av beboeliga, sjödugliga och relativt snabba båtar i många år. Skärgårdskryssareregeln hade ej slagit igenom och internationella båtar voro för dyra och för stora. Vid en seglarkonferens på initiativ av GKSS 5 april 1929 kom dock förslaget upp att skapa en B-30 i överensstämmelse med B-22 och ävenså en 30:a lik Nordiska 22:an. läs mer »

Ny typ av 5½ met. Nordisk Kryssare

Segelritning till 5 ½ m. nordisk kryssare. Konstruktör: Ingenjör Carl Holmström, Göteborg.

Den populära nordiska kryssareklassen får ett bra tillskott nästa säsong. Så vitt Seglarbladet har sig bekant blir det minst tre nya båtar, möjligen fyra. Arkitekt Nernst Hanson bygger en båt hos Hjalmar Johansson på Långedrag efter ritning av Bertil Bothén. G. K. S. S. bygger en båt på Arendals båtvarv efter ritningar av Tore Herlin och dessutom har Tore Holm ritat en båt för doktor Ekholm i Nässjö. Även den sistnämnda båten får sin hemvist på västkusten. I dagens nummer visa vi en splitter ny konstruktion, som dock ännu icke fått någon beställare. Den är utförd av ingenjör Carl Holmström i Göteborg som ställt nedanstående ritningar till Seglarbladets förfogande. Ingenjör Holmström lämnar samtidigt följande beskrivning:

En bred, kraftig båt som seglar med liten krängning har alltid varit den önskvärda typen på västkusten för en lustseglingsbåt. Den i typ som skapats av den internationella regeln i de mindre klasserna är ingen båt för lustsegling, det är en ren kappseglingsbåt och som sådan får man naturligtvis ej begära att segla enbart behagligt. läs mer »

Ett angrepp och ett svar

I ”Dagens Nyheter” handhaves den segelsportsliga avdelningen sedan flera år på ett intresserat och piggt sätt av signaturen ”Ess” — vilket är uttytt Sten Scholander — som emellertid i D. N. den 9 nov. råkar komma med åtskilliga felaktiga sakuppgifter.

Red. Scholander skriver:

”Från G. K. S. S. — vilket är uttytt Göteborgs Kungliga Segelsällskap — har på omvägar kommit mig till hända en underrättelse som är ägnad förvåna och stämma ned humöret. läs mer »

Nordiska Kryssarklassen

Danmarks N.K. poängpokal 1932.

I och med den charmanta utlottningsbåt som G. K. S. S. byggde i år i den nordiska kryssarklassen torde man kunna fastslå att klassen slog igenom i Göteborg.

Den ”nordiska kryssaren” ha också visat sig vara en lyckad kombination av tävlings- och långfärdsbåt med goda sjögående egenskaper. Skada blott att byggnadspriset för densamma icke kunnat bliva ett par tusen kronor billigare. Men detta sammanhänger ju delvis med det förhållandet att båtarne fått en verkligt präktig utrustning. läs mer »

Den första båtbyggnadsmässan i Sverige

Den stora båtbyggnadsmässan som i år anordnats i Göteborg i samband med Svenska Mässan blev mycket lyckad. Det var den första kompletta båtbyggnadsmässan i vårt land och försöket manar till efterföljd. Det utställda båtmaterialet var av hög klass. läs mer »

Bestämmelser för 5½ metersklassen

BESTÄMMELSER FÖR

5½ METERS NORDISKA KRYSSARKLASSEN

ANTAGNA PÅ G. K. S. S:s ORDINARIE VÅRSAMMANTRÄDE DEN 12 MAJ 1932
GILTIGHETSTID: 10 ÅR

 

egeln får icke ändras i något hänseende utan medgivande från G. K. S. S. och K. D. Y. Dessutom skola samtliga ägare av 5½ m. Nordiska Kryssare som deltagit i officiella kappseglingar tillfrågas och minst 2/3 av dessa i varje land måste hava givit sitt samtycke till en eventuell ändring. (Endast Skandinavien och Östersjöländerna få antaga klassen). läs mer »

Ordet är fritt! – Signatur »Senior»

Herr Redaktör!

Den strävan, som de senare åren är tillfinnandes i Göteborg att här skapa egna båtklasser, kan icke undertecknad ansluta sig till. Detta av många skäl, men framför allt därför att ett enskilt segelsällskap bör låta båtutvecklingen ske i gemenskap med andra sällskap. Om man ser på de klasser enskilda sällskap ha skapat så ha nog det övervägande antalet endast lyckats fånga ett rent lokalt intresse. Härpå finnas många exempel under årens lopp. läs mer »

Ordet är fritt! – Signatur »Gammal båtägare»

Herr Redaktör!

Med anledning av den i förra numret av Seglarbladet synliga insändaren får jag rikta ett tack till herr »R. F.» för hans inlägg. Det är verkligen på sin plats att göra ett sådant påpekande som herr »R. F.» gjort beträffande vederhäftigheten av en del av de yttranden, som gjordes vid G. K. S. S. möte på Grand Hotel. Man kunde då inte undgå göra den reflektionen att mången pratar på sammanträden utan att egentligen veta vad han talar om. läs mer »

Ordet är fritt! – Signatur »R.F.»

Herr Redaktör!

När man varit båtägare i 25 år, därunder ägt 7st på sin tid erkänt goda båtar och seglat ett stort antal andra, tycker man att man kan ha rätt anse att man bör ha seglat den båt, om vars egenskaper man avger ett omdöme. läs mer »

30 kvm. ”Stordraken”.

Entypsidén har sedan gammalt varit omtvistad. Människan trives ju inte i längden med att ha lika med vad andra har, man önskar ha något bättre. Måhända kunna entypsklasserna till en viss grad stänga utvecklingen. Detta behöver dock icke vara till segelsportens skada. Tvärtom det kan stundom vara till nytta med att bromsa upp i utvecklingen när konstruktörerna börja gå för långt i sitt skapande av extrema båtformer. läs mer »

Nordiska kryssarklassen under diskussion i G.K.S.S.

[…] Nästa fråga på föredragningslistan var båtkommitterades redogörelse för 5½ meters nordiska kryssareklassen. Innan ordf. överlämnade ordet till ingenjör Lars Lundqvist, som lovat lämna en redogörelse för klassen, ville han för sammanträdet framhålla att detta var utlyst för att styrelsen skulle få tillfälle höra medlemmarnes åsikter om de försöksbåtar man i år byggt i klassen. läs mer »

En namnfråga

När man läser i Seglarbladet om den nya klassen får man snart intrycket att här har verkligen skapats något som kan bliva en ersättning för vad vi förlorade den gång skärgårdskryssaren tog sig till att utveckla sig så långt att man inte kunde följa med längre. Det är just sådana präktiga båtar som behövas. läs mer »

Den nordiska kryssarklassen – G. Estlander

Den ”Nordiska kryssareklassen” är ett bevis på det intresse som finnes för åstadkommande av relativt billiga sjögående yachter ungefär i storlek och utrymme mellan 22-an av skärgårdskryssaretyp och den internationella 6-an. Den är framsprungen ur behovet av att få en nordisk klass som ej avser att söka bliva internationell, utan nöjer sig i bästa fall med att samla länderna kring Östersjön läs mer »

Den nordiska kryssaren – SvD

Ur pressdiskussionen om den s. k. nordiska kryssaren återgiva vi följande uttalande av Sv. D.

”Det går nu icke ett år utan att åtminstone någon ny regel uppkommer, och man gör sig då osökt den frågan, vad som kan vara orsaken till denna livaktighet!

I stort sett hava vi i vårt land två regler, den internationella och skärgårdskryssarregeln. läs mer »

»Nordiska kryssaren« under diskussion

Vid G .K. S. S:s klubbafton den 25 dennes blev det nya förslag till mätningsregel, som preliminärt fått namnet ”Nordisk kryssarklass” föremål för diskussion. Salen i Grand Hotels festvåning var så gott som fullsatt av seglare; det märktes att ämnet intresserade sällskapets medlemmar.

Sedan aftonens ordförande, red. Fritz Schéel, hälsat de närvarande välkomna, lämnade han ordet åt civilingenjör Bertil Bothén, läs mer »

Kommentar: Bertil Bothén

De förändringar från mitt ursprungliga förslag till mätningsregel som vidtagits vid utformandet av denna nya regel äro framför allt borttagandet av faktorerna ”d” samt ”¼ G”, framhåller civilingenjör Bertil Bothén. Emellertid torde denna åtgärd knappast få någon nämnvärd inverkan på skrovets form, enär restriktioner införts för bredden.

Dock kan slopandet av ”¼ G” åstadkomma att man ej längre tvingas konstruera båtar med starkt fallande köl. Om det är till fördel eller nackdel med starkt fallande köl råder dock ännu mycket delade meningar. läs mer »

Kommentar: Gustaf Estlander

Gustaf Estlander

Frågan rörande en billig mindre klass, som främst skall tjäna den nationella sporten, är brännande och ännu olöst hos oss i Sverige säger arkitekt Estlander på vår anhållan om ett uttalande. Vår egentliga nationella regel den s. k. skärgårdskryssarregeln synes av många tecken icke avses att tjäna detta ändamål.
Tyvärr arbetas det på regelns internationalisering, varför densamma knappast för den nationella sporten längre har något större intresse. Troligt är att man syftar för högt, då man tror att skargårdskryssarna helt skola bliva internationella. Att man förbisett typens huvuduppgift anser jag dock vara säkert. För den mindre 22 kvm klassen är frågan genom S. S. AEolus s. k. B. 22-a på god väg mot sin lösning, i synnerhet sedan de mindre segelsällskapen i Sverige ganska enigt på senaste seglardagen i Norrköping, genomdrevo den nya klassens antagande, som officiell klass, samt Mälarens Seglarförbund begynnt bygga likartade båtar. läs mer »

Kommentar: Arnold Jensen

Sejlsporten har, og maaske ikke med Urette, været anset for en kostbar sport, mange Sejlere har, der ikke kunne tillade sig, at anskaffe el. sejle i de internationale Klasser, har været henvist til, at sejle med tidligere internationale Baade i Handikap el. efter N. L. Maal, Baade der paa mange Maader ikke svarede til Ejerens ønsker, og som Regel alt for dyre i Vedligeholdelse og Nyanskaffelser. läs mer »

Regeltrettian ändrad till nordisk kryssare

Den nya klassen torde få 4 båtar i år.

Västsvenska seglarmötet i höstas synes komma att bära frukt i det attt man nu på privat väg håller på att starta en båtklass av 30-ans storlek. Denna nya klass är baserad på en mätningsregel, som kan sägas vara en fortsättning på det bothénska förslaget till ”Regeltrettia”. läs mer »