Amatörer byggde vackra kryssare

S18 Ann och S17 Tjosan

”Ann” och ”Tjosan” på Torsdalens slip strax före sjösättningen.

Ett par granna båtar gledo häromkvällen i den svaga brisen långsamt nedför ån mot Blacken. Det var ”Ann” och ”Tjosan”, amatörbyggda nordiska kryssare, som efter sexton månaders intensivt fritidsarbete gjorde sin jungfruseglats ut till Harklinten för att ingå som ett vackert tillskott i Svearnas flottas. Byggherrar och stolta ägare äro sällskapets sekreterare kontorist Rune Carlsson på Bok-Öberg och dess materialförvaltare vertygsarbetare Elon Ahlin på Bergs bolag.

Typen är ny för våra vatten men under snart femton år prövad, främst av GKSS i Göteborg och i Danmark, där den nordiska ”5 ½ meters kryssaren” blivit mycket populär, lämpad som den är både för långsegling i öppen sjö och för kappsegling. läs mer »

Nytt liv i 5½-metersklassen?

I den fortfarande aktuella frågan hur man till överkomligt pris skall lyckas åstadkomma en kryssare for västkusten gör dr. Einar Ekholm ett vägande inlägg. 5½ m. regeln som utgår 1942 får bilda utgångspunkten.

Jag är icke kapabel att göra en oangriplig analys av alla de omständigheter, som gjort den för ett tiotal år sedan lanserade nordiska kryssaren livsoduglig. Skapad med frisk entusiasm har den efter några av livskraft sprudlande år kommit att föra en tynande tillvaro, och på senare tid har man börjat tala om att låta den i all stillhet saligen avsomna. läs mer »

Kanske en mälartrettia?

”Moana”, provinsialläkare Einar Ekholms Mälartrettia.
(l.ö.a. 11,50, l.v.l. 7,6,3, bredd 2,06)

av Einar Ekholm.

Att komma och tala om en mälartrettia på västkusten har tidigare varit att trampa ordentligt i klaveret. ”Passar inte för våra vatten” är ett uttryck, som ostkustseglaren brukat använda för drakar och andra västkusttyper och likaledes med förkärlek nyttjats av göteborgaren, då det gäller skärgårdskryssare. Jag har aldrig riktigt kunnat förstå detta talesätt. Varför skulle det inte gå att segla en Drake i Stockholms skärgård, om man vill ha en bra båt, men inte har råd eller lust till en skärgårdskryssare? Och varför inte en skärgårdskryssare i Bohuslän, om man vill ha en båt, snabbare än Draken och billigare än en R-yacht? Så fruktansvärda vatten är det väl ändå inte i göteborgsskärgården i jämförelse med ostkustvattnen läs mer »

Nordiska Kryssarklubben 1936

När Nordiska kryssarklubben i Göteborg höll sitt höstsammanträde den 1 dec. 1936 var det en mycket livlig säsong, som G. K. S. S. lilla energiska dotterförening kunde se tillbaka på. Antalet medlemmar är för närvarande 24, med en eskader på 10 st. 5½ m. kryssare.

Under säsongen 1936 ha hållits fem poängseglingar. Den första av dessa seglingar var förlagd till GSK:s vårkappsegling, den andra till Kullaviksregattan, den fjärde till BSF:s Hönöregatta. läs mer »

Blek batalj med festlig final

GÖTEBORGSREGATTAN 1936 19—21 JUNI

Den grandiosa finalen.

Man var på förhand en smula rädd att årets göteborgsregatta skulle verka matt vid hågkomsten av fjolårets pomipösa och imposanta regatta. Intrycket fanns nog i början men försvann fort nog. Det viktigaste är inte mängden av vackra båtar — utan den sport som utvecklas.

Som så ofta är fallet drogo vädrets makter ett streck över banbestämmande seglingsnämnders beräkningar. läs mer »

Nordiska kryssaren är en segelbåt som passar Finland

»Bevare oss för en nationell 30 m² eller entypsbåt, vilket skulle innebära sotdöden för de mindre bemedlade seglarna i avsaknad av konkurrens utåt. Det enda sättet att slippa från åldersklasserna och öka vår flotta vore just att antaga en utexperimenterad klass, som 5½ metern är, vilken gynnar såväl kappseglaren som långfärdsseglaren.» läs mer »