Amatörer byggde vackra kryssare

Ett par granna båtar gledo häromkvällen i den svaga brisen långsamt nedför ån mot Blacken. Det var ”Ann” och ”Tjosan”, amatörbyggda nordiska kryssare, som efter sexton månaders intensivt fritidsarbete gjorde sin jungfruseglats ut till Harklinten för att ingå som ett vackert tillskott i Svearnas flottas. Byggherrar och stolta ägare äro sällskapets sekreterare kontorist Rune Carlsson på Bok-Öberg och dess materialförvaltare vertygsarbetare Elon Ahlin på Bergs bolag.

Typen är ny för våra vatten men under snart femton år prövad, främst av GKSS i Göteborg och i Danmark, där den nordiska ”5 ½ meters kryssaren” blivit mycket populär, lämpad som den är både för långsegling i öppen sjö och för kappsegling. läs mer »

Av Civilingenjör Bertil Bothén.

En jämförelse som vill visa det inflytande nordiska kryssarregeln haft på den nya B:6-ans regel.

Utan tvivel kan man i den nya B-6:ans regel tydligt spåra inflytande från den nordiska kryssarregeln. Inte bara till sin allmänna karaktär utan även om man går till detaljbestämmelserna är denna inverkan påfallande. Att den som båt mycket sunda nordiska kryssaren i viss mån stått såsom förebild när det gällt att skapa den nya regeln är ju enbart glädjande. Strävandena ha ju gått ut på att få fram en bredare och lättare båt än R-sexan och i stort sett kan man nog säga att regeln bör infria förväntningarna härutinnan. läs mer »

I den fortfarande aktuella frågan hur man till överkomligt pris skall lyckas åstadkomma en kryssare for västkusten gör dr. Einar Ekholm ett vägande inlägg. 5½ m. regeln som utgår 1942 får bilda utgångspunkten.

Jag är icke kapabel att göra en oangriplig analys av alla de omständigheter, som gjort den för ett tiotal år sedan lanserade nordiska kryssaren livsoduglig. Skapad med frisk entusiasm har den efter några av livskraft sprudlande år kommit att föra en tynande tillvaro, och på senare tid har man börjat tala om att låta den i all stillhet saligen avsomna. läs mer »

Vid ett möte i Göteborg i oktober 1929, där bl.a. ing. Anker och arkitekt Estlander var närvarande, försökte man utan framgång komma överens om reglerna för en 30 M² jakt, användbar för både tur- och kappsegling.

Av Christian Nielsen. 

Det skulle vara Danmark som i detta fall tog initiativet, där arkitekt Arnold Jensen och ing. A. C. L. Nielsen fick arkitekt Estlander att konstruera en båt av den nämnda storleken. läs mer »

av Einar Ekholm.

Att komma och tala om en mälartrettia på västkusten har tidigare varit att trampa ordentligt i klaveret. ”Passar inte för våra vatten” är ett uttryck, som ostkustseglaren brukat använda för drakar och andra västkusttyper och likaledes med förkärlek nyttjats av göteborgaren, då det gäller skärgårdskryssare. Jag har aldrig riktigt kunnat förstå detta talesätt. Varför skulle det inte gå att segla en Drake i Stockholms skärgård, om man vill ha en bra båt, men inte har råd eller lust till en skärgårdskryssare? Och varför inte en skärgårdskryssare i Bohuslän, om man vill ha en båt, snabbare än Draken och billigare än en R-yacht? Så fruktansvärda vatten är det väl ändå inte i göteborgsskärgården i jämförelse med ostkustvattnen läs mer »

Nordiska kryssarklubbens höstsammanträde ägde rum den 25 november på Lorensberg.

Till klubbens ordförande i stället för arkitekt Nernst Hansson valdes civilingenjör Bertil Bothén. Övriga styrelsemedlemmar blevo disponent S. Thorstensson, direktör O. Gillholm och herr Lars Gedda.

Styrelsen fick i uppdrag att söka utreda möjligheterna för billigare båtbyggen inom klassen. Med nuvarande varvspriser hade det visat sig svårt att få till stånd nybyggen. Det ansågs att de priser, som nu lämnas, tack vare att de flesta varv nu äro fullbelagda, icke motsvara vad som kunde anses vara skäligt för en nordisk kryssare. En jämförelse med till storlek liknande typer byggda på främmande varv hade gett detta resultat. läs mer »

När Nordiska kryssarklubben i Göteborg höll sitt höstsammanträde den 1 dec. 1936 var det en mycket livlig säsong, som G. K. S. S. lilla energiska dotterförening kunde se tillbaka på. Antalet medlemmar är för närvarande 24, med en eskader på 10 st. 5½ m. kryssare.

Under säsongen 1936 ha hållits fem poängseglingar. Den första av dessa seglingar var förlagd till GSK:s vårkappsegling, den andra till Kullaviksregattan, den fjärde till BSF:s Hönöregatta. läs mer »

GÖTEBORGSREGATTAN 1936 19—21 JUNI

Man var på förhand en smula rädd att årets göteborgsregatta skulle verka matt vid hågkomsten av fjolårets pomipösa och imposanta regatta. Intrycket fanns nog i början men försvann fort nog. Det viktigaste är inte mängden av vackra båtar — utan den sport som utvecklas.

Som så ofta är fallet drogo vädrets makter ett streck över banbestämmande seglingsnämnders beräkningar. läs mer »

NORDISKA KRYSSARKLUBBEN hade onsd. den 23 okt. på Långedrag sitt ordinarie höstsammanträde. Därvid redogjordes för klubbens verksamhet under det gångna året, det tredje i klubbens historia.

Styrelsen har under året utgjorts av: Dir. Hjalmar Edwards, ordf., Dir. Bruno Zachrissan, v. ordf, Herr Lars Hill-Lindquist, sekreterare och skattmästare och Dir Per Risberg, klubbmästare. I tur att avgå, enär styrelsemedlem endast får sitta 2 år i följd, voro Dir. Edwards och Herr Hill-Lindquist. I deras ställe valdes Arkitekt Nernst Hansson, ordf., och Ing. Lars Lundquist, sekreterare.

Medlemsantalet är f. n. 22 och 5½ met.-båtarnas antal på Sveriges västkust inalles 13 st. Ett par byggen äro dessutom planerade för nästa såsong.

läs mer »

[Artikeln handlar om  S15 Sunny III red. anm.]

Det har sagts om 5½ m. Nord. Kryssareregeln, att den skulle skapa alltför likformiga båtar. Att detta emellertid ingalunda är fallet visar den här införda ritningen, utförd av Bertil Bothén för en medlem i G. K. S. S. läs mer »