I ”Dagens Nyheter” handhaves den segelsportsliga avdelningen sedan flera år på ett intresserat och piggt sätt av signaturen ”Ess” — vilket är uttytt Sten Scholander — som emellertid i D. N. den 9 nov. råkar komma med åtskilliga felaktiga sakuppgifter.

Red. Scholander skriver:

”Från G. K. S. S. — vilket är uttytt Göteborgs Kungliga Segelsällskap — har på omvägar kommit mig till hända en underrättelse som är ägnad förvåna och stämma ned humöret. Sällskapet i fråga skall nämligen som utlottningsbåt för 1933 bygga en nordisk kryssare. [S4 Solglimt, reds. anm.] Nog hade man väl haft anledning antaga, med tanke på 50-årsjubileet i Hankö och G. K. S. S:s 75-års dito året därpå, att sällskapets ledning skulle ha så mycket förutseende att den i stället offrade pengarna på det internationella altaret. 6-or, nya 6-or, ropar vår sport efter.

Att hr Göteborg i G. K. S. S. sålunda skulle glömma bort att den största tjänst som kan göras svensk segelsport 1933 är att möta upp i Hankö så internationellt representativt som möjligt. Beslutet om att bygga en t. o. m. icke nationellt betonad utlottningsbåt är enligt mitt förmenande bedrövligt. En N. K. mer eller mindre i Hankö, när norrmännen ej bry sig om typen, betyder ingenting, men en extra 6-a kunde betyda mångdubbelt utländskt intresse för Göteborg 1934.

Underligt kan man kalla det ovan omtalade beslutet även ur andra synpunkter. Bl. a. den att det blåst upp till en stilla strid om N. K.-typen. Den nordiska kryssaren har som bekant endast intresserat ett rätt G. K. S. S.-betonat kotteri i Sverige och K. D. Y. i Köpenhamn samt ett eller ett par tyska sällskap. Nu kommer jag till det intressanta i kråksången, I Göteborg bygger man båten efter en regel. I Köpenhamn efter en annan. Detta medför att nybyggnaderna ej kunna kappsegla mot varandra. Sådana förhållanden visa väl på en rörande enighet och önskan att gynna segelsporten. Eller hur?

S4 Solglimt, GKSS lottbåt 1932. Bild från GKSS bildarkiv

Den svensk-danska differensen är 100 kg. Danskarna hävda nämligen att det i den ursprungliga norm- och formgivande regeln tydligt står att av barlasten 1,800 kg. skola 100 kg. föras någonstans mellan den konstruktiva vattenlinjens ändpunkter. I den göteborgska upplagan är skall utbytt mot kan. Vilken som har rätt är i detta sammanhang tämligen likgiltigt. Men nog tycker man att när det gäller att offra pengar på en specialbåt som med entusiasm omfattas av endast ett fåtal seglare att dessa skola kunna segla i samma båt utan att trampa varandra på tårna. För min egen ringa del vill jag dock säga att danskarnas skall har min fulla sympati. Tänk bara så mycket enklare och billigare hela trimningsarbetet blir när man har rätt och därtill lätt att flytta på lösa tackor i stället för att behöva sliphala båten, borra ut bly på ett ställe och lägga dit det på ett annat, sjösätta, kontrollera etc, etc. Förbilligande, praktiska metoder i dessa tider borde då verka enande och inte splittrande”.

*

Svar:

Visst hade det varit önskvärt att G. K. S. S. byggde en 6-a som så mången gång tidigare. Men erfarenheten har lärt sällskapet att det icke stoppar endast med själva byggnadskostnaden. Båten skall sändas ut, och representation på främmande regattor kostar mycket pengar. Oaktat den nuvarande styrelsen på ett berömvärt sätt lyckats bringa finanserna på goda fötter tillåter tyvärr icke budgetsförslaget för 1933 att sällskapet bygger mera än en ruffad drake i senioravdelningen, en pojkbåt i junioravdelningen och att 1,500 kronor anslås till stödjande av nybyggnadsverksamheten inom sällskapet. När det är tal om det ekonomiska spörsmålet måste även erinras om att sällskapet bl. a. tagit på sig den ingalunda lätta men för Göteborgs segelsport så oerhört betydelsefulla uppgiften att underhålla en stor och dyrbar hamn. Det torde väl vara de ovannämnda 1,500 kronorna som på omvägar växt till en hel utlottningsbåt på c:a 7,000 kronor, förmoda vi. Detta var den första felaktiga sakuppgiften. Nästa gång red. S. skriver om G. K. S. S. rekommenderas att ej lyssna till skvaller på omvägar utan rekommendera vi en telefonpåringning till G. K. S. S. ansvariga sekretariat, där behövliga upplysningar kunna erhållas. Göteborgarne bruka ej lägga sig i lottbåtsfrågan hos sällskapen på andra orter, och f. ö. bygges i G. K. S. S. de båttyper som passa detta sällskaps farvatten liksom fallet t. ex. är i Stockholm. Red S. är välkommen att gå in som medlem i G. K. S. S. där han på sammanträdena har tillfälle framlägga sina personliga synpunkter.

*

G. K. S. S. 75-årsjubileum är 1935 ej 1934.

*

Nordiska Kryssaren ”Queenie”. Agare: Palle Glud, K. D. Y. Konstruktör: Knud H. Reimers; Byggd 1932 hos Abrahamsson & Son, Göteborg. Omslagsbild till Seglarbladet nr 20, 1932

Så var det fråga om N. K.-klassens bestämmelser. Red. Scholander säger att ”i Göteborg bygger man båten efter en regel. I Köpenhamn efter en annan”. Så förhåller det sig dock ej. Hade red. Scholander pinglat på i telefon till G. K. S. S. hade han kunnat få reda på att i den skriftliga bekräftelsen mellan Kongelig Dansk Yachtklub och Göteborgs Kungl. Segel Sällskap står det ”kan” och icke ”skall”. Detta var den tredje felaktiga sakuppgiften. För att nu begagna oss av göteborgarens rätt till vitzmakeri vilja vi tillägga att vi förstå varifrån ”skallet” har kommit. Men därför att ett par enskilda danska N. K:seglare envisas med att ej vilja godtaga K. D. Y:s överenskommelse med G. K. S.S. får man ej skriva att ”danskarna hävda etc”. ”Danskarne” måste väl när det gäller ett avtal som detta få anses vara ”K. D. Y.” och ej den lilla oppositionsgrupp som beklagligtvis bildats i Köpenhamn mot K. D. Y. Vi beklaga dock för vår del livligt denna opposition i sakfrågan från de duktiga danska seglare det här är fråga om.

Källa: Seglatbladet nr 20, 1932. Publicerat med tillstånda av GKSS.