De förändringar från mitt ursprungliga förslag till mätningsregel som vidtagits vid utformandet av denna nya regel äro framför allt borttagandet av faktorerna ”d” samt ”¼ G”, framhåller civilingenjör Bertil Bothén. Emellertid torde denna åtgärd knappast få någon nämnvärd inverkan på skrovets form, enär restriktioner införts för bredden.

Dock kan slopandet av ”¼ G” åstadkomma att man ej längre tvingas konstruera båtar med starkt fallande köl. Om det är till fördel eller nackdel med starkt fallande köl råder dock ännu mycket delade meningar.

Fribordet, ”F”, är också borttaget ur formeln men detta kan heller knappast utöva någon inverkan, alldenstund den är medtagen i form av en restriktion.

Återstår således den mätta längden samt segelarean, vilka faktorer bägge äro variabla. Men då längden i mätningsplanet begränsats såväl uppåt som nedåt inom så pass snäva gränser som 20 cm inser man snart att båtarna efter denna mätningsregel knappast kunna bliva varandra så värst olika.

Det är min tro att denna nya mätningsregel skall kunna väcka stort intresse inom skilda seglarkretsar. Och då det städse är mer eller mindre en utseendefråga, det hela rör sig om, skulle man kunna få anledning förmoda att de stora seglarkretsar i vårt land som tidigare gillat de långa, smala skärgårdskryssarne, men vars smakriktning numera närmat sig R-båtarnes utseende, skola gilla den nya ”nordiska kryssarregelns” båtar. Ty båtarne efter den nya regeln komma i utseende tämligen nära den internationella regelns båtar

Källa: Seglarbladet nr 3, 10 februari 1930