Den nya klassen torde få 4 båtar i år.

Västsvenska seglarmötet i höstas synes komma att bära frukt i det attt man nu på privat väg håller på att starta en båtklass av 30-ans storlek. Denna nya klass är baserad på en mätningsregel, som kan sägas vara en fortsättning på det bothénska förslaget till ”Regeltrettia”.

Initiativet till den nya klassen kom för någon tid sedan från några danska seglare, hrr Arnold Jensen, A. C. L. Nielsen, Valdemar Nielsen och Palle Glud, vilka vände sig till G. K. S. S:s båtkommitté i och för ett gemensamt utformande av den nya regeln. Vid en nyligen i Göteborg hållen konferens, varvid förutom G. K. S. S:s båtkommitté hrr Arnold Jensen och A. C. L. Nielsen samt de båda konstruktörerna Gustaf Estlander och Bertil Bothén närvoro, diskuterades bestämmelser för den nya klassen och enades man om det förslag till mätningsregel, som återfinnes på annan plats i dagens nummer; varvid man ävenledes beaktade de av ingenjör Anker under västsvenska seglarmötet anförda synpunkterna.

Segelritning till Nordisk Kryssare (G. Estlander)

Att denna fråga, om en ny 30 kvm klass nu på nyåret, väckts till nytt liv vittnar kanske bäst om det stora intresse för en sjösäker 30-a, som slurar litet varstans uppe i Norden. Redan under den gamla skärgårdskyrssareregelns senaste levnadsår och icke minst alltsedan 1925, års regelns båtar bliva synliga på vattnet har varje seglare med fordran på en sjösäker båt sagt sig: Detta är inte den slags båt jag vill ha. Jag behöver en sundare båttyp med mera nyttigt utrymme och ej sådan raceraktig båtkropp. Påståendet att även sunda båtar inrymmas i 1925 års regeln, såsom exempelvis de båda göteborgstrettiorna 1928, faller dock snart till marken av genmälet att byggnadslusten blir stäckt hos en ägare av en dylik båt. Tävlingsförutsättningarne med regelns ytterlighetsbåtar bliva alltför ojämna.

Kastar man en blick på förhållandena runt omkring på de olika segelcentra i Norden finner man snart att den riktigt sunda 30-an (häckbåten) ej finnes f. n. i något land, möjligen med undantag för den sydskandinaviska båten, vilken dock numera är entypsbåt. Och ändock är 30 kvm sendan gammalt en båtklass, vars storleksgrad är populär. 22-an är för liten för denna kategori av seglare och de större klasserna äro för dyra såväl i fråga om nyanskaffning som underhåll. När det finnes något så omtvistat som den svenska skärgårdskryssarregeln av 1925 och dennas giltighetstid utgår om 2 år bör man kunna hälsa detta försök till mätningregel välkommet. Håller det de löften som dess skapare icke synas vara ohågade giva har man åtminstone inte försuttit tiden. Man har då skänkt oss något, som kanske kan vara att bygga på när det vid 1931 års seglardag gäller att taga ställning till frågan, om de nationella båtklasser, vilka vi trots påståendena om motsatsen sakna praktiskt taget runt omkring vårt långsträckta kustland.

Nordisk Kryssare. (Konstruktör: G. Estlander)

Spantruta till Nordisk Kryssare. (G. Estlander)

Emellertid måste det från början understrykas att det icke varit avsikten hos regelns skapare att få den officiellt antagen förrän den blivit tillräckligt prövad. Ej heller torde vederbörande sällskap i Sverige, Danmark och Norge taga någon annan befattning med densamma än att klassens båtar tillåtas starta i separat avdelning under årets regattor. G. K. S. S:s styrelse har redan för sin del beslutat utskriva klassen vid sin regatta i sommar och då det ställts i utsikt att de nya båtarne i klassen från Göteborg och Köpenhamn skulle sändas upp till Sandhamn får man väl hoppas att även Kungliga Svenska Segel Sällskapet låter utskriva klassen, vars båtar säkerligen icke torde komma att bliva de minst uppmärksammade under Europaveckan.

Till förtydligande av de tekniska detaljerna vilja vi i korthet omnämna några dimensioner hos den nya klasen. Segelarean är ej fastställd till 30 kvm. utan torde komma att variera mellan 28 och 32 kvm. beroende på hur konstruktören ritar skrovet. Längd över allt torde komma att hålla sig vid högst 10,75 meter och bredden torde bliva 2,08 vilken senare dimension är fastställd såsom minimummått. Kölen, vars vikt fixerats till 1,400 kg., måste enligt bestämmelserna vara av järn, och djupgåendet är 1,45 meter. Bordäggningen får vara av mahogny eller furu.

För en göteborgsseglares räkning är redan ett bygge i gång på Guldbrandsens Varv i Göteborg, Denna båt är ritad av civilingenjör Bertil Bothén och dessutom hoppas man på ytterligare ett göteborgsbygge. För danska seglares räkning har arkitekt Estlander utfört en konstruktion, efter vilken man ställt i utsikt två, möjligen tre båtar.

Nu må man endast hoppas att inte regeln blir internationaliserad, ty detta har varit den svenska skärgårdskryssarregelns olycka. En dylik regel bör vara begränsad till de nordiska länderna för att man må kunna inom en relativt snäv intressekrets fatta de beslut om densamma, som omständigheterna kunna föranleda och framför allt för att kostnaden skall kunna hållas inom rimliga gränser.

Cege.

Källa: Seglarbladet nr 3, 10 februari 1930